090517 - söndag
något konstigt har hänt. förut avskydde jag söndagar för det innebar ångest och andra tråkigheter. men nu, i alla fall söndagar som idag är det svårt att inte älska söndagar. jag är så glad att det kliar och kittlar i hela kroppen! efter en lång och mysig sovmorgon tog jag en promenix över 4 km. inte illa för att heta louise! sen kom jag på att jag hade lämnat cykeln vid haga kvällen innan. väl framme får jag panik! mammas fina röda cykel står inte där! den är spårlöst borta. magen kniper sig och jag springer runt som en tok och letar tills maja kommer och hjälper mig. hon säger ett antal gånger, "men tänk louise, det kanske inte var här du ställde cykeln?" själv tänker jag, "hur dum tror du att jag är igentligen, går och letar vid fel hus...klart det var här!" när vi gett upp hoppet och är på väg hem kommer jag på mig själv. "såg verkligen huset ut såhär?" för att göra en lång historia kort springer jag över gatan till nästa hus och ser min mammas fina röda cykel ståendes exakt där jag ställde den. vad är det man brukar säga, minnet är bra kort ibland :)
så småningom kom lenut till mig och vi åkte till himpa för minigolf! jag skulle vilja säga att det svåraste är inte att träffa hålet, utan att hålla koncentrationen. men en tapper andra plats är jag nöjd med! sen bar det av till mig igen för äppelpaj, kakor, te och lite snacka igenom livet. så otroligt skön dag! nu ska jag busa med min bror, han saknar mig så. kärlekspuss♥
/Louise ♥
