jag vet att du har tänkt, men berätta hur du mår"
ibland har jag svårt att sätta ord på tankar och känslor. ganska ofta faktiskt om jag ska vara ärlig. det handlar inte om att ha båda fötterna på jorden. utan att känna sig själv. jag tror att det kommer dröja länge innan jag vet vem jag är och vill. kanske kommer jag aldrig att släta ut det frågetecknet eftersom det ständigt ändras. det finns stunder och dagar då jag känner mig helt splittrad. klyven mitt itu. men andra dagar då jag är världens gladaste tjej! jag vet igentligen inte heller vad jag vill ha sagt med det här. ibland känns det rätt skönt att slippa förklara, och bara vara. sätta på en lars winnerbäck låt och dra upp täcket till hakan. han förstår mig så bra, och jag förstår honom. jag slipper dömande blickar och får vara den jag är. jag får vara den jag aldrig annars förstår mig vara...




Kommentarer
Trackback